Kvinna på vift i Egypten

Kvinna på vift i Egypten

Livet och upproret i Kairo

...on the life and hustle on the Cairo streets.

Djup och bakgrund åt den egyptiska revolten

mediaPosted by Christina 16 Apr, 2011 15:41
Den 6 april 2008 är Per Björklund på plats i industristaden Mahalla i Egypten. Storstrejken som utlysts blir dock inte av, polisens belägring av staden hindrar den. I stället utbryter spontana protester under kvällen. Björklund går dagen efter sammandrabbningarna runt och fotograferar och pratar med folk som berättar om gripna söner och polisvåld. Polis stoppar honom och försöker ta hans kamera, men folkmassan omkring honom blir hans skydd. En kvinna säger till honom: ”Visa världen vad som händer.” Det är nog där, med brandlukt i näsan, och polishot hängande över sig, som tanken till den här boken föds.

Händelserna i Mahalla 2008 blev också starten för ungdomsrörelsen 6:e april. Egyptiska aktivister och bloggare har fortsatt sprida berättelser om motstånd, som en form av informationsaktivism. Björklund har samma drivkraft, att påkalla uppmärksamhet, och hans verktyg är journalistik med patos. Björklund är också tydlig med sin egen roll, och låter boken ta avstamp i ett polisförvar på Kairos flygplats där han hålls i väntan på deportation. Han svartlistas utan förklaring och skickas tillbaka till Sverige. Det har varit omöjligt för honom att komma in i Egypten sedan 2009, men ännu viktigare att skriva den här boken.

”Arvet efter Mubarak” utgår ifrån de reportage Björklund skrev under de år han bodde in Egypten, och det är det personliga berättandet som gör denna bok om diktaturen och polisstaten Egypten så lättläst. Styrkan ligger i alla de ögonblicksbilder och konversationer med aktivister och vänner, som ger kött på benen åt fakta och politiska analyser. Det bidrar till en Mellanösternanalys som inte stannar vid att konstatera områdets geopolitiska betydelse för storpolitiken, utan utgår ifrån det myller av småkamper och motstånd som handlar om vanliga egyptiers vardagliga liv.

Den ambitiösa historieskrivningen, som varvas mellan reportagen, visar på en genuin bildningstanke bakom projektet. Vi får en levande och lättläst sammanfattning av Egyptens koloniala och moderna historia, ekonomiskt, politiskt och socialt.

Men det som gör att boken fyller ett tomrum kunskapsmässigt är de andra styckena i boken, de som beskriver strejker, arbetarkrav och kamp för fria fackföreningar. Med egna initierade skildringar av uppror och motstånd ger han djup och struktur till de senaste årens utveckling. Björklund har nämligen inte bara bott i Egypten i tre år, lärt sig språket och läst in sig på landets historia. Han har framför allt pratat med massor av vanliga och ovanliga egyptier: Småbönder på landsbygden, fattiga i brödköer, vräkta i tältläger, migranter som jobbat i Europa, sittstrejkande skattmasar och en lång rad aktivister från olika sociala rörelser.

Den som redan läst Björklunds reportage, i exempelvis den här tidningen, har också vetat att mycket rört på sig i Egypten långt före 25 januari. För den som, i likhet med de flesta medier, missat vad som hänt i Egypten de senaste åren är ”Arvet efter Mubarak” en utmärkt bakgrund till protesterna, men också en bild av den framtid som nu är möjlig.

Per Björklund deltar också i den snabbt utgivna antologin ”Revolution i Egypten” (Leopard förlag) tillsammans med journalisten Bitte Hammargren och forskarna Mattias Gardell och Jan Hjärpe.

Björklunds essä i antologin kopplar ihop nätaktivisterna och arbetarkampen. Det är ett hopkok av några av de bästa delarna i hans bok. Björklund brinner för det här ämnet - och just här blir han inte bara unik, utan också oerhört behövd.

Christina Lindström


”Arvet efter Mubarak, Egyptens kamp för frihet”, Per Björklund. Verbal förlag.

”Revolution i Egypten”, Per Björklund, Mattias Gardell, Bitte Hammargran och Jan Hjärpe. Leopard förlag.


Recensionen är tidigare publicerad i Arbetaren Zenit.

  • Comments(0)//blogg.kvinnapavift.se/#post90