Kvinna på vift i Egypten

Kvinna på vift i Egypten

Livet och upproret i Kairo

...on the life and hustle on the Cairo streets.

Nöjda bloggare - missnöjda arbetare

politikPosted by Christina 16 Feb, 2011 12:17
Det har nu gått fem dagar sedan Mubarak försvann och egyptierna firade "friheten". Under den tiden har den nya militärjuntan avskaffat parlamentet och satt konstitutionen ur spel. De har även hunnit bedyra Israel att fredsfördraget ska respekteras. Vad de däremot verkar ha glömt bort är att Egypten fortfarande lyder under undantagstillstånd. Ett av kraven från Tahrir var att dessa skulle lyftas, men det verkar generalerna inte ha haft tid med ännu.
De har gett sig själva sex månader, eller till dess val är möjliga...


Så vad vill oppositionen nu? 6 april-rörelsen har gått ut med en kravlista. Den innehåller bland annat:
* Frisläppande av alla politiska fångar - och alla som greps under upproret.
* Tillsätt en oberoende kommitté som ska utreda de hemliga tortyrcellerna i SSI:s huvudkvarter i Nasr City, för att kunna ställa de ansvariga till svars.

Forum for Independent Human Rights Organisations kravlista innehåller bland annat:
* Ställ de ansvariga till svars för regimens attacker på de protesterande.
* Ingen amnesti till Mubarak.
* Oberoende sanningskommitté ska utreda anklagelser om korruption och övergrepp, både före och efter 25 januari.
* Upplös mukhabarat.
* Ta bort lagar som begränsar fackföreningarnas rätt till oberoende.

Armén har inte gjort något av detta, i stället har de rensat Tahrir från tälten och gått ut med kommunikéer som uppmanar de strejkande att sluta och istället bygga landet och dess ekonomi.
Generalerna satsar alltså på stabilitet framför snabba reformer. Låter det bekant?

I den här situationen har det skett en delning, många tycker att armén ska få en chans att genomföra den övergång till demokratiskt styre som de lovat. En av dem är den kände Wael Ghonim, som satt gripen och isolerad i elva dagar under revolten. Nu har han varit med på oppositionens samtal med armén och berättade efteråt hur förvånad han var över att generalerna lyssnade.
Han verkar i likhet med stora delar av bloggosfären vilja luta sig tillbaka och invänta demokratin.

Men det är inte alla som låter sig nöjas med fina ord och löften. Det går en strejkvåg genom Egypten och där ställs både demokratiska krav och ekonomiska. De strejkande vill både ha rättigheter att fritt få organisera sig, bli av med de partitrogna och korrupta fackpamparna - och få högre löner.
För det finns en stor skillnad mellan att bara kräva mänskliga rättigheter - och att också kräva bättre levnadsvillkor. För även om armén ser till att det sker en övergång till ett civilt styre så är det knappast någon garanti för att det ska finnas mat på borden. Risken med armén är i stället att deras övergång ser till att allt - utom just presidentposten - bibehåller status quo. Och i en nyliberal ekonomi så betyder det snarare försämringar än förbättringar för arbetarna.

Under revoltdagarna upprepades gång på gång att det var ett uppror som alla deltog i - oavsett kön, ålder, religion eller klass. Men nu när Mubarak är borta så har den breda enigheten upphört. Medelklassen har gått hem och satt sig framför sina datorer igen.

  • Comments(0)//blogg.kvinnapavift.se/#post84